Det svenska valsystemet

Det svenska valsystemet

Det svenska valsystemet bygger på allmän och lika rösträtt samt att valen ska vara fria, hemliga och direkta. I Sverige äger följande val rum:

  • Val till riksdagen
  • Val till regionfullmäktige
  • Val till kommunfullmäktige
  • Val till Europaparlamentet

Den tredje söndagen i september vart fjärde år hålls det ordinarie valet till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. I juni vart femte år hålls valet till Europaparlamentet.

Väljarna röstar på ett parti och har möjlighet att samtidigt ge en kandidat en särskild personröst.

Valsystemet är proportionellt. Det innebär att sammansättningen av t ex riksdagen ska motsvara väljarnas sammansättning och politiska uppfattning.

I valet till kommunfullmäktige har du chansen att genom din röst välja de politiker som ska styra kommunen.

Central valmyndighet

En rad myndigheter är inblandade i arbetet med att organisera och genomföra val. En central myndighet, valmyndigheten, har det sammanhållande ansvaret för valförberedelserna. Valmyndigheten har ansvaret för att upprätta röstlängder och röstkort. Det är hos valmyndigheten partierna registrerar sin partibeteckning.

Regional valmyndighet

Länsstyrelserna arbetar på regional nivå med den slutliga sammanräkningen av valresultaten och mandatfördelningen i de kommunala valen. Det är hos länsstyrelserna de politiska partierna beställer valsedlar och anmäler kandidater.

Lokal valmyndighet

Kommunernas uppgift är att praktiskt genomföra valet. Uppgiften ligger på valnämnderna och innebär bland annat att  utrusta och bemanna vallokalerna på valdagen, sköta den preliminära sammanräkningen av rösterna i vallokalerna och rapportera resultaten.